housinginmanila

Vi har tappat flytet på bloggen. Tiden lixom srpinger ifrån oss och vår lediga tid offras till sömn. Sedan festligheterna i tisdags så har vi hunnit med två härliga kvällar i goda vänners lag på vår takterass, blivigt bjudna på middag av en Alex och bjudit HURA kollegorna på tillställning här hemma hos oss.  Louise har även haft en släng av en-dags-influensa och kackerlacksbettsirritation medan Åsa har fixat med presenter och dyligt innför kommande vecka och tagit hand om sin ynkliga kompis bäst hon kunnat. Nu skall vi iväg på ett till födelsedagskalas, folk fyller år i detta land som aldrig förr. Vi tror dock vi kommer avvika relativt tidigt då en pokerturnering väntar. Hur skall det gå, nåväl…

Bjudningen för HURA är lite av ett kapitel för sig. Men resultatet är att vi står med en balja pastasallad, 30 chokladbollar, 7 liter öl och 4 liter vin över. Vi tog nog i lite i överkant. De lät också tala om att vi ”fyllde deras hjärtan men inte deras magar”. Som tur var hade de med sig lite grillade kycklingtarmar så svälta behövde de inte. Mr. Secretary själv slöt också upp en stund. Han kom i sällskap med kontorsdamerna, tog sig glatt några glas öl, berättade om när han var ung (för MYCKET längesen), blev väldigt imponerad över chokladbollarna (har ni gjort dessa HELT själva???!!) och intresserade sig slutligen mest för hur Louises pojkvän ser ut. Bildspelet vi startat på datorn drog snabbt allas blickar till sig när det ryktades att Samuel skulle finnas med och så fort någon av manligt kön dök upp riktades blickarna frågande mot Louise: Nej, inte han heller var svaret de flesta gånger.. (ne, det är åsas bror… nä, det är åsas farfar.. nä det där e någon föreläsare vi såg förra veckan.. nä, det där är Louise själv.. nä, de två har vi aldrig sett förr…) När han väl dök upp mumlade alla något och såg frågande på varann istället, tvättar han???